Idag skulle jag få återse passet som jag satt på dag ett, alltså ett vägpass, men där hade jag ju sett älg så det kändes helt ok. sen var det nästan 10 minus på morgonen, det var kanske inte lika kul. Men väl på passet blev jag genast varm, först av att höra att det var varg precis bakom mig, såg ingen men gannlagen varnade. Jag var inte så glas i ett träffa på dem sådär sittandes enam i gryningen, men det slapp jag som sagt. Sedan var det faktiskt vindstilla denna dag så det var riktigt behagligt, hade även fått in eldningssnitsen så det var varmt nästan hela tiden, hade i princip fötterna i elden. :o)

Min svåger gick med hund denna dag då maken fått ont o knät, det hände mycket hela tiden, hunden fick upp en hel del spår. vi fick passa upp fler gånger då det verkade varit älg runt om oss. men ingen älg kom, men plötsligt hörde jag tre smällar ljuda högt i skogen, sedan min makes ljuva stämma då han rapporterade att han skjutit en kalv. jag grät först en svätt för kalven (har lite svårt för det på ett sett) men sedan blev jag glad och stolt.

Dagen segade sig fram och det blev inget mera den dagen, vi drog oss till buderne. Där var det några av jägarna som tyckte vi kunde jaga en dag till, jag kände mig mör men det blev så bestämt, så det var bara att förbereda sig på ännu en dag på pass.