Prinsessan kände en frän lukt, något som fick henne att börja hosta, då såg hon den gråa röken som vällde in från springan under dörren, den strömmade in med sådan fart att det snart blev som en dimma i rummet, prinsessan hasade ner från sängen, och lade sig på golvet, det kändes som det fanns mer luft här. Hon tittade mot dörren, visste att det inte gick att ta sig ut, den gamla damen låste alltid noga.

Prinsen sov djupt, han hade blivit lite piggare nu, den gamla damen hade ordnat medicin denna gång och hostan hade blivit bättre nästa genast. Han började röra sig oroligt i sömnen, det började sticka i hans lungor och han vaknade upp av en sådan kraftig hostattack så ögonen tårades, han var mellan dröm och verklighet när han såg en gestalt stå vid hans säng. Det var så rökigt i rummet så han knappt kunde se, men han såg att det inte var den gamla damen. Det var en man han inte sett tidigare. Prinsen blev rädd men hann inte skrika då mannen hastigt tog tag i honom, lindade in honom i en filt och bar iväg med honom. Aldrig hade han varit så rädd. Han kände mannens fasta grepp, filten luktade surt och unket, han hörde hur mannen andades häftigt, hörde hur han sade - jag skall rädda dig, du behöver inte vara rädd, men prinsen var livrädd.

Födelsedagen är nu avklarad, lika så firandet. Har varit trevligt och så, men nog kändes det allt bättre när man var yngre. Nu är det så att jag längtar efter den perfekta födelsedagen. När man vaknar av sång, presenter som  man bara kunnat drömma om, inte för att dom behöver vara dyra, det handlar inte om det, det   handlar om tanken, att någon ansträngt sig lite extra för att ta reda på vad just jag skulle vilja ha. Sen hade det inte skadat att få en oväntat trekvart för sig själv i badrummet där jag kunde duscha, piffa och göra mig snyggast för att sedan få komma ner till ett dukat frukostbord med riktig mysfrukost.

Det låter väl som en toppenstart på en födelsedag? Det skulle det vara ur min synvinkel.

Sen är det så att man inte alltid fyller år på en helg, det kan ju hända att man jobbar just på födelsedagen, men det är ju inga problem. En bra start på dagen gör att arbetet flyter på och man bara njuter. Fortsättningen på den "perfekta födelsedagen" skulle vara att just jag blev uppmärksammad för att det var just jag som fyllde år, den som inte vill känna sig speciell en dag ljuger, jag skulle gärna känna mig speciell fler dagar på året, men just födelsedagen skall sticka ut. När kvällen kommer gör det ju inget om någon tänkt till lite extra, kanske lagat en god middag så jag slapp, så jag bara fick njuta. Sedan skulle det vara fantastiskt att bli satt på den där lilla tronen, att känna sig som prinsessan för dagen.

Dream on, detta kommer aldrig att inträffa, jag kommer fortsätta vakna upp utan sång, förvänta mig mer än det kommer bli, jag kommer alltid känna mig besviken, för att det inte blev det minsta speciellt på min dag. Det är helt enkelt så det är, kanske inget att hänga upp sig på, I-lands problem, finns alltid de som har det värre, men jag är jag och kan inte annat.