Att jag blir upprörd är kanske att ta i...eller föresten, jag blir faktiskt upprörd, och ibland riktigt förbannand över hur vuxna pratar med barn och då inte bara med sina egna barn.

Tro nu inte att jag är någon moralmorsa som inte tycker att andra skall fostra mina barn för det är precis tvärt om, jag tycker att alla vuxna har ett ansvar gentemot barnen att hjälpa den komma rätt i detta samhälle, lotsa, leda, informera och ibland faktiskt fostra och säga ifrån.

Men fortfarande visar vi att det är helt ok med misshandel, kvinnoförtryck, mobbing osv. När grabben drar tjejen i håret är det "för att han är förtjust i henne" eller när den missanpassade killen gång på gång slår allt och alla så "behöver han bara mer kärlek" Istället för att ta tag i det smygs det bara runt problemet.

Det som jag känner att jag personligen mår sämst över är ändå (för att jag själv har två flickor) när flickorna gång på gång får höra, när dom blir knuffade, dragna i håret får höra fula ord från killar är att killen i fråga är kär, eller förjust eller liknande. Detta gör mig så arg! Hur skall flickor kunna växa upp och veta att det inte är ok att bli slagen, ok att bli nedtrykt om vi inte från början säger att det är fel? Må så vara att vissa situationer uppkommer just för att killen i fråga har svårt att uttrycka sig, men varför inte säga just det? 

När mina tjejer eller deras kompisar berättar att någon gjort något dumt tex, min 6-åring berättade för någon vecka sedan att en kille hade knuffat henne retat henne, jag sa då att det var fel, man får inte göra så och frågade om hon hade pratat med läraren.

Ta tag i problemen så blir det inte fel. Lär flickor att det inte är rätt att bli kallade fula saker och att kärlek och omtanke inte skall göra ont. Lär killar detsamma barnen från början vet hur man ska bete sig. Hur skall dom veta om vi inte visar vägen?

Tack för ordet

 

Magdalena

7 december 2011 17:06

Håller helt med dig! Flickor som knuffas/slåss blir det ett väldigt hallå kring, men för pojkar räknas det mer som "normalt". Mycket konstigt!

http://magdalenasantana.bloggproffs.se

Kalina

7 december 2011 19:53

Ja, våra små visar ju känslor lika mycket oavsett om dom är pojkar eller flickor, tråkigt tycker jag att vi behandlar dom olika. Vad händer med alla fina känsliga killar, ska dom bara "trycka ner" sina känslor? tuffa till sig? Bara för att dom just är killar? Våra flickor skall foga sig, ställa sig i ledet...
huvva...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Jag har inte bloggat på en hel evighet och det beror nog på: a) har inte haft tid b) har inte haft lust c) har inte haft ork d) har inte haft inspiration. e)f)g) en massa andra orsaker...   2. Jag har gjort en kupp idag. Jag bjöd mina barn på ...

Hur svårt ska det vara att umgås på ett nytt sätt? Bryta mönster, traditioner och vanor. Det här gillar du det här gillar jag, hur ska vi kunna mötas? Hur ska vi kunna hitta varandra? Helt plötsligt kändes avstånden milslånga.   Du och jag so...

Idag började dagen med en faktiskt rätt skön powerwalk bort till Almo för att träffa min kära vän Sara. Kylan bet rejält i kinderna idag men jag fick snabbt upp ångan. Vi slog föje och gick runt byn och babblade på som vanligt, det är så härligt att ...

Jag brukar ägna mig åt att gå igenom posten och alla tidningar jag inte hinner läsa på morgonen då jag äter frukost, mycket för att jag är ju ensam då och det känns liksom som en bra sysselsättning, då kan man oftast rensa bort en hel del gammalt brå...

Som jag tidigare skrivit så påverkar musiken mig väldigt mycket. Här om dagen hörde jag en låt som jag faktiskt hört sådär i bakgrunden tidigare men inte reflekterat så mycket över. Men nu när jag hörde den igen har den etsats sig fast och jag känner...