Nu så, vaknade inte med huvudvärk i morse, har haft en lite halvtaskig förmiddag, men under eftermiddagen och kvällen har jag mått toppen. har inte tagit någon migrän medicin alls idag, hoppas på att den onda cirkeln är bruten. vet ju att för mycket medicin ger huvudvärk så jag vill inte ta i onödan.

Känns bra, känns kul, känns faktiskt toppen.

Idag har det mest varit småpyssel, tvättat lite, lekt med barnen, skjutsat Ärtan på kalas, hämtat Ärtan från kalas och fått mig mig en kaffekopp, haft barndans (ja den enda aktivitet jag fortfarande håller i under mina "vita" två veckor) Men barndansen är helt otrolig, den suger musten ur en, jag blir helt slut och matt men samtidigt får jag en sådan energi från dom där ungarna så jag bara älskar det, är så stolt över dom. Dom är så duktiga. Idag hade jag lagt in lite lekar också, det uppskattades verkligen, ungarna älskade det.

Jag åkte hem från barndansen och bytte av mannen här hemma så han kunde åka på dans, ja, min egen dans har jag fått lov att vila lite ifrån ett tag nu.

Även om jag furnuftsmässigt vet att när man är i det stadiet i livet jag är i nu, småbarntiden menar jag, då har man fullt upp. Jag vet att det bör räcka med jobbet och familjen, men nu är det ju så att furnuftet inte alltid kilar stadigt med impulserna. Jag bara älskar dansen, jag bara älskar att få sjunga, jag bara älskar träningen och ja, då måste mitt sunda förnuft kliva in och säga; -nähä du, nu får du lugna ner dig, inga roligheter, tänk på huvudet.

Inte kul. Nu har jag ändå kommit till en hel del insikter som nog kan hjälpa mig något. Jag har avsagt mig ett uppdrag på fritiden, jag kommer säga ifrån ännu en sak. Det som finns kvar är barndansen, den ger jag aldrig upp, sen min träning, den behöver jag för att få komma tillbaka, för att orka, för att må bra - min egentid! men det måste få bli lite ordning och lagoma portioner av den.

Sen är det ju det här med barnkören, där är det svårt, kul men kanske inte tillräckligt, men där känner jag ett ansvar och dessutom är det lite av ett jobb eftersom jag får lite lön för det, så ja där får vi se.

har även beslutat mig för att skippa en av de kurser jag hade tänkt att gå en av hegerna, blir alltså bara en helgkurs.

Tycker faktiskt jag förtjänar en klapp på axeln och lite extra hurra rop, för Karolina har faktiskt gjort något åt saken. Och som en klok människa i min omgivning sa - det tog inte två veckor att ta dig dit du är idag och inte bara två veckor tillbaka, så sant så sant, men nu är det iallafall ett steg i rätt riktigt, jag har minskat ner och jag är fast beluten att säga nej i fortsättningen. 

adios

 

SUN

5 oktober 2009 08:40

Heja Kalina, nu har ditt nya "Nej- sägar liv" börjat, du ska se att du kommer att bli jätttebra på det, och upptäcka att det inte är så farligt som man tror. Snart kommer det att kännas skönt att ha sagt NEJ, NEJ, Nej! Kram från

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Jag har inte bloggat på en hel evighet och det beror nog på: a) har inte haft tid b) har inte haft lust c) har inte haft ork d) har inte haft inspiration. e)f)g) en massa andra orsaker...   2. Jag har gjort en kupp idag. Jag bjöd mina barn på ...

Hur svårt ska det vara att umgås på ett nytt sätt? Bryta mönster, traditioner och vanor. Det här gillar du det här gillar jag, hur ska vi kunna mötas? Hur ska vi kunna hitta varandra? Helt plötsligt kändes avstånden milslånga.   Du och jag so...

Idag började dagen med en faktiskt rätt skön powerwalk bort till Almo för att träffa min kära vän Sara. Kylan bet rejält i kinderna idag men jag fick snabbt upp ångan. Vi slog föje och gick runt byn och babblade på som vanligt, det är så härligt att ...

Jag brukar ägna mig åt att gå igenom posten och alla tidningar jag inte hinner läsa på morgonen då jag äter frukost, mycket för att jag är ju ensam då och det känns liksom som en bra sysselsättning, då kan man oftast rensa bort en hel del gammalt brå...

Som jag tidigare skrivit så påverkar musiken mig väldigt mycket. Här om dagen hörde jag en låt som jag faktiskt hört sådär i bakgrunden tidigare men inte reflekterat så mycket över. Men nu när jag hörde den igen har den etsats sig fast och jag känner...