Idag är det lite jobbigt, å vad jag avskyr att behöva skriva så. Skulle vilja beskriva ett underbart liv där man bara tampas med det vardagliga, där det mesta skall gå lite upp och ner men det hör liksom till. Det ska vara lite kinkiga barn vid hämtning från dagis innan det blir mat, det går inte alltid klockrent vid läggningen, ibland går det bra och ibland inte. Man är inte alltid överens med den man lever med, men oftast så flyter det ju på, man jobbar på i företaget "familjen" å så var det ju med det. Man har sina vänner, men är glad och trevlig ibland kanske men tillåter sig få spy ut lite av det man bär på eller låter andra få lätta på sitt. Sånt är ju livet. Just nu är det ju inte det som är det jobbiga, det jobbiga just nu är en jobbig känsla i mig, lite svårt att andas, kanske lite kvavt ute? Kanske är det grubblerier igen? En liten panik att sommaren är så lång, eller alldeles för kort?

Vet inte, men jobbigt är det, jobbigt känns det. Är glad utanpå men ledsen och trött innuti.