Idag är jag verkligen inte stolt över mig själv. Jag är en hemsk människa idag och jag vet om det, jag vet det men gör inget åt det. Har liksom inget tålamod över huvud taget, skäller på mina barn, som bara blir tjatigare och tjatigar ju mer sur jag låter. Jag märker det själv hur sur och hemsk jag låter, vill bara gråta, vill bara skrika, vill bara lägga mig under täcket och försvinna.

Det är ju otroligt dumt att ta sig för en massa saker när man känner just såhär. Är ledig idag och hade nog  mått bäst om jag vara stannat hemma och inte utsatt mig för en massa, men inte då. Istället sticker jag till Rättvik med barnen, varmt, mycket folk å dessa jävla turister!

Jag vet, jag vet, det är för turisterna som vi kan ha det näringsliv vi har här men dryga som få är dom. Trängs, ser sura ut så fort barnen öppnar munnen, ett av barnen tappade sina solglasögon varpå en sur turist nästan bannar mig och henne för att vi tappar saker, står och suckar när man ska packa in barnen i den kokheta bilen för att just de behöver vänta lite på att få komma in i just sin bil.

Sen tycker barnen tycker det är drygt, varmt och blir trötta, vill ha ballong, vill hoppa i svindyra hopptältet, vill ha godis, vill ha glass, är hungriga, är törstiga, är kissnödiga. Jag försöker dra vagn, tysta barn, lugna barn, ursäkta mig, drar i tröjan för att dölja magen, torkar svetten från pannan, torkar svetten från överläppan, rättar till solhatten, känner att det rinner på ryggen, känner hur det kokar i mig. Fixar solglasögonen som halkar snett och immar igen. Känner hur jag bara sväller och blir otymplig, blir svettig mellan låren och får svid. Allt detta utsätter jag mig för en dag när livet är botten.

Till råga på allt måste det handlas för att jag tog på mig det istället för att maken skall göra det, handla med två trötta ungar. Flyttar bilen från ena parkeringen till en annan för att komma närmare mataffären, ungarna hinner nästan somna på två minuter, väcker dom, pip och skrik, -mamma det är så varmt, -mamma jag är så trött. Kommer in på ica - mamma det är för kallt, mamma kan vi köpa det!

I allt detta finns tusen funderingar på livets stora frågor som kärlek, död, hälsa, liv.

 

ingmarie

12 juli 2010 23:31

Hej
Råkade av en händelse att komma in på din sida och måste bara säga hur väl man känner igen sig när du skiver om Livets grymma. Hur många gånger har man inte förbannat sig själv över sina egna beslut. =) Tycker du skiver så bra, tack för mycket givande läsning.
Hälsnignar Ingmarie från Värmland!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Jag har inte bloggat på en hel evighet och det beror nog på: a) har inte haft tid b) har inte haft lust c) har inte haft ork d) har inte haft inspiration. e)f)g) en massa andra orsaker...   2. Jag har gjort en kupp idag. Jag bjöd mina barn på ...

Hur svårt ska det vara att umgås på ett nytt sätt? Bryta mönster, traditioner och vanor. Det här gillar du det här gillar jag, hur ska vi kunna mötas? Hur ska vi kunna hitta varandra? Helt plötsligt kändes avstånden milslånga.   Du och jag so...

Idag började dagen med en faktiskt rätt skön powerwalk bort till Almo för att träffa min kära vän Sara. Kylan bet rejält i kinderna idag men jag fick snabbt upp ångan. Vi slog föje och gick runt byn och babblade på som vanligt, det är så härligt att ...

Jag brukar ägna mig åt att gå igenom posten och alla tidningar jag inte hinner läsa på morgonen då jag äter frukost, mycket för att jag är ju ensam då och det känns liksom som en bra sysselsättning, då kan man oftast rensa bort en hel del gammalt brå...

Som jag tidigare skrivit så påverkar musiken mig väldigt mycket. Här om dagen hörde jag en låt som jag faktiskt hört sådär i bakgrunden tidigare men inte reflekterat så mycket över. Men nu när jag hörde den igen har den etsats sig fast och jag känner...