Har nu jobbat 25% i tre dagar. Detta innebär 2 timmar per dag, låter ju som ingenting men betänk då att försäkringskassan redan varit på mig att jag jobbar för mycket, jag skall enligt dem jobba 1,5 timme per dag, men får jobba 2 timmar eftersom jag behöver en dag i veckan för min terapi. Så det blir lite på nåder. Jag märker att det tar musten ur mig, jobbet. Nog funkar det, jag vet ju hur jag ska göra, jag går upp på morgonen, jag åker dit, jag försöker få mina kollegor att förstå att jag inte hinner med mer än högt två korta besök eller ett längre per dag eftrersom jag ska hinna dokumentera och packa väskan och så, men det verkar som det är svårt för mina kollegor att förstå detta fullt ut. jag känner mig lite som jag sviker när jag bara kan ta ett besök och inte hinner avlasta mer, men vad ska jag göra? Jag har ingen administrativ tid i slutet på dagen där jag kan göra resten liksom, jag måste få gjort allt på mina två timmar och det är inte det lättaste. 

Tänk hur trött man kan bli efter två timmars jobb, igår när jag kom hem från jobbet blev jag tvungen att lägga mig för att sova, känner verkligen inte igen mig själv längre.

 

besa

15 maj 2011 11:43

Bästa Karolina, vad du är duktig som jobbar dina 2 h per dag! Bry dig inte i vad omvärlden tycker om det. Ditt liv är det ingen annan som lever och därför så kan de inte förstå heller.

pussar från hon som är nedströms :)

Kalina

18 maj 2011 20:13

Å pussar tillbaka till dig!
Tack för ditt stöd. Jo det är kämpigt men det går lättare och lättare, snart får jag ju gå upp till tre timmar!!!! ;o)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Jag har inte bloggat på en hel evighet och det beror nog på: a) har inte haft tid b) har inte haft lust c) har inte haft ork d) har inte haft inspiration. e)f)g) en massa andra orsaker...   2. Jag har gjort en kupp idag. Jag bjöd mina barn på ...

Hur svårt ska det vara att umgås på ett nytt sätt? Bryta mönster, traditioner och vanor. Det här gillar du det här gillar jag, hur ska vi kunna mötas? Hur ska vi kunna hitta varandra? Helt plötsligt kändes avstånden milslånga.   Du och jag so...

Idag började dagen med en faktiskt rätt skön powerwalk bort till Almo för att träffa min kära vän Sara. Kylan bet rejält i kinderna idag men jag fick snabbt upp ångan. Vi slog föje och gick runt byn och babblade på som vanligt, det är så härligt att ...

Jag brukar ägna mig åt att gå igenom posten och alla tidningar jag inte hinner läsa på morgonen då jag äter frukost, mycket för att jag är ju ensam då och det känns liksom som en bra sysselsättning, då kan man oftast rensa bort en hel del gammalt brå...

Som jag tidigare skrivit så påverkar musiken mig väldigt mycket. Här om dagen hörde jag en låt som jag faktiskt hört sådär i bakgrunden tidigare men inte reflekterat så mycket över. Men nu när jag hörde den igen har den etsats sig fast och jag känner...