det är så jag är just nu, svårt att hänga med, svårt att känna in. Jag har som en film runt mig som skärnar av mig från omvärden, är det jag som styr detta eller är det en försvarsmekanism?

jag känner mig urholkad, huvudet är tungt och snurrigt, kroppen tunn och svag, huden liksom genomskinlig och skör. Ögonen säger att jag inte är frisk. När jag ser mig själv i spegeln blir jag ledsen, jag ser en sjuk kvinna. jag ser inte ens den forna tjej som jag trodde att jag var. 

Känner mig gammal, känner mig trött, känner mig konstig.

Sen detta ständiga spännband runt bröstet som gör så ont, som borrar sig in mellan revbenen, som trycker in bröstbenet, som gör mig rastlös, som gör mig ledsen, som gör mig orolig.