Idag kom det, beskedet att min mormor farit till himlen. Hon har haft en tuff natt och kämpade till klockan var 11.20 idag sedan flög hon genom den ljumma vårdagen upp till himlen.

Svårt att veta hur man ska vrida och vända sig på nått vis, sorgen sitter överallt men ändå går liksom livet vidare.

tack vara medn flickor får jag lov att fokusera på vardagen, steka pannkakor, borsta små tänder, läsa favorit boken och sjunga godnatt.

Mest ont gör det i magen, det är som en bitande oro för av som komma skall, allt som kommer efter när någon nära dör, förutom det tunga sorgearbetet skall allt praktiskt skötas och det gör mig orolig, är för långt bort för att kunna finnas till hjälp.

Kom nyss in från en promenad men illbattingen, det var så ljuvligt ute, varmt men ändå friskt, lugnt och stilla.

Mannen gör iordning inför morgondagens vedkör, jag bloggar och Ärtan för ett hiskeligt liv på övervåningen...hmmm....undrar just vad hon gör..