Det är inte utan att man funderar vad man håller på med här i livet. Här går man och hela tiden strävar och tror att man ska göra det rätta, säga det rätta, känna det rätta och framför allt hela tiden vara rätt.

Innombords känns det bara som att jag är vilsen. Vet inte alls hur jag ska kunna förlika mig med det som är jag. Hur ska man veta vad man vill?

Alla ständiga val här i livet ger mig panik. Det är bara att bestämma och så får man ta det då, var det någon som sa, men det är inte alls bara att bestämma. Visst, om jag jag skulle vara en riktig skitstövel skulle det vara enkelt. utan att behöva tänka på andra skulle det vara superenkelt. Då är det ju bara att köra på, köra över och köra fram till nästa.

Men jag är ingen skitstövel, åtminstonde tycker jag själv inte det och jag skulle inte kunna vara en. Sen kan det säkert hända att det finns folk som tycker jag är en riktig idiot, en riktig skitstövel, men det får väl på nått sätt stå för dom. Jag tycker jag försöker göra det rätta hela tiden, framför allt för alla andra.

Nu känner jag mig lite ledsen, känns som jag tappat bort något, kakan är nu uppäten och jag kan inte känna smaken av den längre, bara förnimma en liten doft.