Riddaren hade sett upp mot den näst intill onåbara borgen länge nu, hade suttit där i sin stålgrå volvo med tonade rutor, hade spanat, fotat, filmat och antecknat i det oändliga. Han tyckte han hade fått reda på vad som krävdes för att inta borgen men var ännu inte helt säker. Han visste att borgen var vattentät, var full av vakter, full av hotande faror. Men han visste också att innehållet i borgen var alltför viktig, allt för ömtåligt för att låta bli att rädda.

Mobilen ringde, han fumlade med blocket och kameran han hade i knäet, höll nästan på att spilla ut det kallande kaffet han hade i mugghållaren bredvid sig men lyckades få tag i muggen och hinna svara innan den alltför otålige på andra sidan luren skulle lägga på. Han visste vilken det var redan då signalerna hade börjat ljuda. Efter tre jakande svar lade han på luren, startade bilen och drog i väg. Han hade sett en ljusning, hade fått information om hur man bäst kan inta en borg full av ondska men också så full av sårbart.

Han stannade på en liten betalparkering utanför ett konditori. Brydde sig inte om att lägga i mynt i den lilla mätaren utan låste bilen med en hastig knapptryckning medans han nästan sprang över en äldre man, ursäktade sig och fortsatte småspringande in på konditoriet. Å vad han ville vara lugn, ville låtsas som inget hade hänt men det var så svårt när det äntligen verkade finnas hopp.

Han gick fram till disken och beställde en kaffe och pekade mot bakelserna, utan att riktigt veta på vad, sneglade åt höger där han såg sitt mål. Han fumlade lite med plånboken, log mot konditorn och betalade för kaffet och bakelsen han hade pekat på som visade sig vara en Chokladbiskvie, tog brickan och gick så lugnt han kunde till bordet inne i hörnet.

Nästan exakt 20 minuter senare kommer han ut från konditoriet, har en mapp under armen. Går fram mot bilen och river hastigt åt sig parkeringsboten från vindrutetorkaren. Sätter sig i bilen, startar och gör en rivstart därifrån.

Riddaren hade fått hjälp, han hade som från högre makter blivit bönhörd. Nu skulle det finnas hopp.

Dagen därpå skulle borgen intas, den skulle inte stormas, inte brännas, den skulle intas med list.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1. Jag har inte bloggat på en hel evighet och det beror nog på: a) har inte haft tid b) har inte haft lust c) har inte haft ork d) har inte haft inspiration. e)f)g) en massa andra orsaker...   2. Jag har gjort en kupp idag. Jag bjöd mina barn på ...

Hur svårt ska det vara att umgås på ett nytt sätt? Bryta mönster, traditioner och vanor. Det här gillar du det här gillar jag, hur ska vi kunna mötas? Hur ska vi kunna hitta varandra? Helt plötsligt kändes avstånden milslånga.   Du och jag so...

Idag började dagen med en faktiskt rätt skön powerwalk bort till Almo för att träffa min kära vän Sara. Kylan bet rejält i kinderna idag men jag fick snabbt upp ångan. Vi slog föje och gick runt byn och babblade på som vanligt, det är så härligt att ...

Jag brukar ägna mig åt att gå igenom posten och alla tidningar jag inte hinner läsa på morgonen då jag äter frukost, mycket för att jag är ju ensam då och det känns liksom som en bra sysselsättning, då kan man oftast rensa bort en hel del gammalt brå...

Som jag tidigare skrivit så påverkar musiken mig väldigt mycket. Här om dagen hörde jag en låt som jag faktiskt hört sådär i bakgrunden tidigare men inte reflekterat så mycket över. Men nu när jag hörde den igen har den etsats sig fast och jag känner...