Vilken dag, vilken dag men det är nog många som håller med mig om det.

Midsommaraftonen började ändå trots allt rätt lugnt med en lugn förmiddag tills kaoset bröt ut. Efter en god sill och laxlunch for vi alla dräktklädda till Björklbackens älderboende. Där hade vi en rejäl uppvisning både barn och vuxenlag. Några av mina dansbarn var med, jättekul! Sen fick vi tårta och kaffe. Det tråkiga var ju det hällade regnet, morbror T gick hela tiden och muttrade om det dåliga vädret men försökte ändå komma med uppmuntrande ord som -snart kommer solen, nu blir det midsommar!

Vi var både kalla av svett och regn när vi kom hem, av med dräkterna, vila lite, äta lite till och på med dräkterna igen. Nu var det dags för paradenupp till festplatsen på björkberget, i parad. Alla var med. Min man längst fram med fana, vi längst bak med krans och jag drog vagn med två barn. Tungt, rejält tungt uppför hela vägen. Jag var helt slut när detta var klart. Å det var ju bara början. Efter lite hissande av stång, kören sjöng, spelmän spelade, midsommartal, nationalsång och sedan var det dags för mig, min debut som lekledare i stort sammanhang.

typ 3000pers dansade efter min pipa, vilken makt! :o)

Sen hade vi dansuppvisning och sedan var ungarna så trötta så det var bara att dra sig hem från gegga och folkmassa.

Hemma var det bara att skjutsa ungarna i säng och sedan var det lugnt framför YV. Min syster J och hennes F kom och även lite vänner tittade förbi.

 Sängen var väldigt skön i natt.